Magnus i The Vergers spelar munspel och durspel. Munspel vet nog de flesta vad det är. Men vad är ett durspel?
Jo, durspel är en variant av dragspel! Dragspel som det ser ut idag är en vidareutveckling av durspelet. Ett durspel har olika toner beroende på om bälgen trycks ihop eller dras ut.
Varje knapprad utgör vanligen en egen durtonart. De tvåradiga durspelen är oftast kompletterade med fyra 
halvtoner, vanligen placerade på de två översta knapparna. På detta sätt utökas tonomfånget till att bli en kromatisk skala, inom en oktav.
De tvåradiga durspel som är vanligast i Norden är uppbyggda med sin huvudtonart på innerraden. Ytterraden är en komplementtonart, vanligen på huvudtonartens 5:e ton.
Basklaviaturens knappar sitter vanligen parvis ovanför varandra. Den undre knappen i paret erbjuder en baston och den övre ett ackord. Många varianter förekommer men vanligast är 4 par knappar där 6 inledande tonerna i spelets huvudtonart finns representerade. Den 6:e ackordet är då vanligen ett mollackord och resten är durackord.
Det typiska för durspel är att samma tangent, både i basen och diskanten, vanligen ger två olika toner. En ton när bälgen trycks ihop och en annan när bälgen dras ut. Det är också därför som denna typ av spel ibland även kallas diatoniska dragspel.
De kromatiska "stora" dragspelen är en vidareutveckling av durspelet. Durspelet har allt sedan de började massproduceras och därmed blev billiga, varit ett vanligt instrument i svensk folklig musik. Ofta kallas durspel för "magdeburgare". Detta beror på att runt förra sekelskiftet var staden Magdeburg en betydande producent av durspel. Som mest fanns det 19 dragspelsfabriker i staden. Om man ska vara korrekt så är det alltså egentligen bara (gamla) dragspel från staden Magdeburg som skall kallas "magdeburgare".
halvtoner, vanligen placerade på de två översta knapparna. På detta sätt utökas tonomfånget till att bli en kromatisk skala, inom en oktav.De tvåradiga durspel som är vanligast i Norden är uppbyggda med sin huvudtonart på innerraden. Ytterraden är en komplementtonart, vanligen på huvudtonartens 5:e ton.
Basklaviaturens knappar sitter vanligen parvis ovanför varandra. Den undre knappen i paret erbjuder en baston och den övre ett ackord. Många varianter förekommer men vanligast är 4 par knappar där 6 inledande tonerna i spelets huvudtonart finns representerade. Den 6:e ackordet är då vanligen ett mollackord och resten är durackord.
Det typiska för durspel är att samma tangent, både i basen och diskanten, vanligen ger två olika toner. En ton när bälgen trycks ihop och en annan när bälgen dras ut. Det är också därför som denna typ av spel ibland även kallas diatoniska dragspel.
De kromatiska "stora" dragspelen är en vidareutveckling av durspelet. Durspelet har allt sedan de började massproduceras och därmed blev billiga, varit ett vanligt instrument i svensk folklig musik. Ofta kallas durspel för "magdeburgare". Detta beror på att runt förra sekelskiftet var staden Magdeburg en betydande producent av durspel. Som mest fanns det 19 dragspelsfabriker i staden. Om man ska vara korrekt så är det alltså egentligen bara (gamla) dragspel från staden Magdeburg som skall kallas "magdeburgare".
Oj vad han kan den där Henrik tänker ni nu........ då vill jag bara avsluta med att hänvisa till källan. Wikipedia 
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar